När jag blir stor…

mitt liv. helt enkelt.


1 kommentar

Helt enkelt.

B87B6224En morgon som slutade vid lunch. Stora barn som fick tjata om frukost. Små barn som sov bättre än någonsin på förmiddagen. Föräldrar som försökte hitta ljuset utanför dvalan.B87B6227 B87B6229En frukost där man både fick dricka Oboy och ha Nutella på smörgås om man ville. En långsam frukost som bland annat avhandlade samtalsämnen som lössen i det röda godiset. Koschenillsköldlöss heter de förresten. Och godis. Klart man fick godis. Tic tac tabletter som man kunde öva på att svälja hela så att det går lättare att göra med medicin om det skulle behövas.B87B6221Och så rött godis, lössen till trots. ”De här lössen är ju goda!”B87B6235Planer gjordes för helgen: Slänga papper i insamling, packa upp och fixa ordning i kontoret, organisera förrådet, dammsuga. Kanske hänga upp en tavla eller två. B87B6239Men så var det ju faktiskt fint väder… ”Ska vi passa på mitt på dagen innan den tar slut…?”. B87B6275Så kom vi iväg. Klockan var inte mer än halv två. (väl utnyttjat!…) De minsta på hjul.B87B6251Det var en perfekt dag för en omväg (till stranden). En omväg längs vattnet på trätrottoarer.B87B6264B87B6257B87B6249En dag då man fick leda cykeln om man ville. Eller stanna och klättra.

"Kolla vilket stort berg! Och vilken utsikt!!"

”Kolla vilket stort berg! Och vilken utsikt!!”

B87B6269B87B6259B87B6255 B87B6256Det var en dag vi till slut började tvivla på om vi någonsin skulle komma fram till stranden. Särskilt när minsta cykeln hamnade på vagnen.B87B6272En dag då 1,5 km tog en timme att gå. B87B6270Men så till slut var vi framme. Det blev en lunch som bestod av frukt och fika (vi åt ju frukost så sent…). Om man inte matade ankorna med frukten förstås. Då blev det mest fika…B87B6278 B87B6290Det var en sådan där härlig eftermiddag när allt fick ta den tid det tog. Särskilt badandet och filtmyset.B87B6276Men så blev det ändå dags att vända tillbaka. Tillbaka till huset där pappren håller på att krypa till insamlingen av sig själva, där förrådet fortfarande är i kaos och kontoret i en enda röra. Där dammsugaren stått (och fortfarande står!…) orörd hela dagen (läs; hela veckan). Men jag fick möjlighet att ta en dusch i alla fall! Och maken gjorde en ordentligt grillad middag, som undertecknad intog först med vänster hand och sen med höger.

Det blev en kväll framför ”Kalle och chokladfabriken”. Avslutad med choklad. Såklart. Och en läggdags till soundtracket (framfört av en sexåring och en fyraåring) ”Williwonka, williwonka, williwilliwillliwilliwooonkaaa”.

Det var lördag helt enkelt. B87B6298Men nu är det midnatt. Två bebisar har ätit. Allt rött godis är slut. Och det är söndag.

Annonser


Lämna en kommentar

Et voilà!

B87B4452Ni minns väl? Vi var i skogen och pimpade spjälsäng. Så här blev det ihopsatta resultatet. Huh, huh, matchande va?! Eller ok. Just den här sängen på bilden blev slipad och betsad för sex år sedan, dock av samme man och preggo (fast med första barnet i magen). Men det funkar ju än idag! Vi tänker att två stycken som fått plats i en och samma mage, kanske inte är så jätteenorma när de kommer ut och kan dela säng ett tag. Men sen så, då sätter vi ihop skogens senaste sängprojekt också. B87B4465Skötbordet däremot! Nog ser det ut att var införskaffat i samma affär? Den store tunge varianten kommer dock från Mexico, medan den lille nätte från…, ja vi fick det ju, men jag gissar på ”det där” svenska stora möbelföretaget. Så vi är nöjda!

Nu gäller det bara att hinna införskaffa påslakan, kuddar och täcken till de små också. Något jag insett att vi måste lämnat kvar i Australien efter barn nummer två…Nåja, vi har säkert goood tid på oss! De största pusselbitarna börjar i alla fall läggas på plats.B87B4458


Lämna en kommentar

En liten ljusning

En tyckte nog att en hade läget under kontroll ändå, de där få dagarna vi packade ner allt. Trots den sistaminuten ”Äh, lägg ner det i den här påsen!” – packningen, så kändes det som att allt enkelt skulle kunna packas upp igen. Var sak på sin plats. B87B4109Så kom vi hit. Till ett hus utan möbler. Och inser att det går ju inte att packa upp var sak på sin plats, för det finns inga platser! Men vi behöver ju ändå den här, och det här, och de här, och … Och så hamnar allt på golvet. B87B4114B87B4115Jakten på möbler satte igång så fort gamla huset var städat, men efter en dags jakt och en dags skruvande så lämnade vi kartonger och plast och allt i sin fina spridning över alla fyllda golv, och lämnade stan. B87B4200Rätt skönt faktiskt. Vi badade i pool.B87B4139Red på delfin i pool.B87B4160Red på haj i pool.B87B4311Åt frukost ute i solen.B87B4207Åkte släpvagn ner till sjön med kusinerna för att fiska från bastuflotten.B87B4218Hittade fågelungar på flotten. Som fick det lite varmt om öronen ett tag… (inga djur skadades under denna färd).B87B4244Åkte ut mitt på sjön och fiskade. B87B4231Otåligt i regnet…B87B4252Fick fisk! Men valde ändå bort regnet ute mot…B87B4237B87B4235Bastuvärmda bullar i trång gemenskap i bastun.B87B4356Vi, eller ok – maken och svärfar, lagade packmoppen och därefter kan ni ju gissa vad som stod högst på önskelistan resterande dagar:B87B4323Åka packmoped!B87B4280Men vi tog en tur till med bastuflotten.B87B4271 B87B4275Den här gången blev det även lite kusinhäng i båt. B87B4260Och syskonkärlek i och efter båt.B87B4287 B87B4291Bad och åter bad för vattendjuret nummer ett.B87B4283Som jag väldigt sällan under den här veckan, om jag tänker efter, såg med torrt hår över huvud taget… B87B4302 B87B4308Trots myggen så satt vi ute och åt mat. Och med diverse rökelseanordningar höll vi ut hela måltiden. B87B4366Sa jag att vi badade?…B87B4380Och försökte fånga fisk från stranden också?B87B4384Gick lättare att fika där dock.B87B4360Men så började vi längta lite hem till kaoset och allt det nya som behövde fixas och kommas i ordning. Ok, även en omedveten ”vi kanske snart borde ta oss närmare ett sjukhus OM det är så att…” känsla fanns nog där också.B87B4314Sagt och gjort, vi fyllde ett släp med möbler (ok, en stor dubbelsängsram med sängbord mestadels, men även en liten byrå och bokhylla hittade vi!) som varit undanstoppade och förvaltade av någon annan i fyra år (för den oinvigde; först under våra två år i Australien och därefter två år som hyresgäster i möblerat hus). Och nu är vi här igen! I kaoset.

Hade ni frågat mig igår, skulle hoppet om ordning och reda varit helt släckt. Men nu, så här mitt i natten efter dag två (varför ska det vara så svårt att hitta en skön ställning och sova på kvällen/natten, när man är så trött och skulle kunna vila var som helst på dagarna?! /preggot spekulerar…), då vi har införskaffat sängar till barnen och fått i ordning bland deras grejer, varit till tippen med alla högar av kartonger (kändes som att Ikea fyllt vårt hus med papp snarare än förvaring…), tvättberget är avverkat och man ser golvet på fler ställen igen – då lyser hoppets lampa igen.

Än återstår mången grej och möbel att få till rätta innan hemfridens lampa lyser ännu starkare (och tankarna på att börja planera för två barn till i hushållet kan börja!). Men tänk så skönt det är för själen att få mindre skräp och mer yta i sin omgivning!B87B4430Nu kommer vi alla fram till vår (enligt oss som är helt lyriska över detta inköp) helt fantastiska soffa och skulle, om vi tog oss tiden, kunna ligga lika kungligt som katten.B87B4434Prioriterar man möbler före mat, så får det bli pizza till fredagsmyset. Men det var ingen som klagade på…B87B4444Det var även idel glada miner över att få gå och sova i det nya fina (städade!) rummet. Och får lillebror en säng med plats för myshörna under av några kompisar, så måste ju storasyster få sänghimmel över sin. Så det så.B87B4448Men nu ska även jag försöka snarka ikapp med familjen som sover sen länge. (läs; åh vad jag längtar efter att få tillbaka kontrollen över min kropp!!)

Gonatt!


3 kommentarer

Livstecken

image
”Hå, hå jajaa, jag säger då det…” suckar hon och skakar lite trött med glad på huvudet samtidigt som hon vaggande parerar mellan plast, kläder, tidningspapper och kartonger som fyller rummens alla golv.
image
image
Milstolpen ”Flytta innan bebisarna kommer” har passerats! Nu blir väl nästa att få i ordning så det inte blir hälsofarligt att ta hit de små när de nu tänker sig att de ska komma (förhoppningsvis tar de i alla fall en månad till på sig!).

Det har gått bra, vi har fått fantastisk hjälp av familj och vänner och den här preggokroppen har klarat mer än vad jag väntat faktiskt (läs; typ allt utom att bära kartonger och piano. Flytta på dessa för att komma fram är ju en annan sak… 😉 )
image
image
image
Igår fick jag även tillbaka min man. Medan jag och barnen njutit sol (mellan uppackningen) har den hjälten (efter två dagars flyttlyft) under måndag och tisdag in på nätterna, flyttstädat 153 kvm med två års ”boskit”. Han trodde nog att han skulle kunna vila igår, men eftersom vi inte har några möbler att packa upp sakerna i (som nu fyller typ all golvyta efter diverse rotande för att hitta ”det viktigaste”) så blev det fyndjakt hela dagen. Efter ett (bortglömt – tack och lov för mobilpåminnelse även om det sker tio minuter innan det planerade!) besök hos Noels förskola igår morse.
image
image
image
Och vi hittade en soffa! (bland annat) Eller hittade och hittade, den var väl katalogiserad på det där stora varuhuset där man hittar det mesta, men för oss blev det ett oplanerat fynd. Och för några som efter 11 år tillsammans aldrig investerat i en sådan möbel känns det som en milstolpe bara det! Sååå skönt. Och efter diverse andra införskaffade hyllmöbler är det nu ännu rörigare i hela huset. Som maken precis sa:

”Åh, vad städat det var i städskåpet. Det måste vara det enda stället här som är städat!”

Ordning och reda, städa på fredag…

För att inte helt drunkna i all packning så tog vi faktiskt en familjepaus igår och flydde kaoset till närmsta biograf. Premiär på många sätt; för filmen Dumma mig 2, för Noel på bio över huvud taget och för oss som helfamilj på bio tillsammans! Dagens bästa skulle man kunna säga.
image
Men nu är det dags att ta tag i allt igen, vi planerar ännu en ”hämta möbler flykt” idag. Ännu längre bort. Men först; bygga soffa!


Lämna en kommentar

Flyttkao…jag menar paus

Jadå, jag har massa mysiga bilder från gårdagens midsommarfirande, och en hel del att skriva om kan jag ju berätta så här odetaljerat. Men tyvärr, kroppen har gått in i packa ner/packa upp mood, huvudet försöker hänga med och bebisarna gör sitt bästa för att jag inte ska kunna ignorera de helt. Så det här med att sitta ner vid datorn och skriva bildgenomtänkta inlägg, det får bli nästa vecka. Om vi har lyckats hitta några möbler att sitta vid i och för sig…

Men innan ögonen går helt i kors kan jag ju berätta att jag efter 16 år med körkort, äntligen fått stanna i en poliskontroll och blåsa. Klart det sker i v. 31 med tvillingar och släp på bilen. Varför vänta så länge annars liksom?!

Nej, sov gott nu, och glöm inte bort; don’t drink and drive!

image


Lämna en kommentar

Bockat av ”att göra”-listan

image
Vad mycket man hinner när barnen är på förskolan! Eller snarare, vad fort tiden går när man för en gångs skull hinner beta av saker. Inte en pryl är packad idag, men däremot en massa administrativt kontorsfix avklarat som annars skulle glömts bort långt ner i någon kartong. Hej och hå vad det låter, men nej, jag besitter inget kontorslandskap med 20 anställda under mig, men ibland känns pappersarbetet större än det faktiskt är många gånger.

Har skickat iväg de sista fakturorna. Eller sista förresten, det får vi verkligen inte hoppas! Men, sista utifrån senast utfört jobb åtminstone (som för den nyfikne kan skådas HÄR). Och bokföringen för det här årets första halvår införd! *klappar mig själv stolt på axeln*

Det är lustigt dock hur otroligt viktigt det blir att filura och börja skapa en ny hemsida för företaget så fort ”Bokföring” kommer upp på to do-listan… Så det har jag också småbörjat lite med. Har ju gjort en ”tillfällig” (forfarande efter ca 1,5 år…) hemsida för min lilla frilansverksamhet, men den ska förhoppningsvis flytta till en mer genomarbetad plattform. Så småningom. Inte nu dock (och nu är ju bokföringen gjord, så inte ens det kan vara en ursäkt), inser att det får bli en ”efter flytten grej”. Så jag uppdaterade bara den gamla lite med några arbetsprover och så. Det var ju hemskt viktigt just nu…

Eftersom jag fortfarande inte fått något slutgiltigt besked vad min skattåterbetalning landar på (med tanke på företagets första deklaration), så har jag även fått ändan ur och ringt Skatteverket för att kolla upp det. Tydligen har mina uppgifter lagts på hög i väntan på augusti, och först då kan jag få besked om hur mycket jag ska betala in definitivt. Något jag sen har tre månader på mig att göra. Man lär sig något nytt varje dag.

Har även adressändrat. Skatteverket är med i tiden, inga problem med e-leg. Däremot Adressändring.se för eftersändning av posten… alltså man tycker ju att det även där borde gå att göra via nätet, men icke. Det som går att göra är att återigen fylla i en adressändring som i sin tur ska skickas till Skatteverket (efter att informationen jag skrivit in på hemsidan har sammanställts på en blankett som Adressändring sen skickar ut med snigelpost till oss för vår underskrift och vidarebefordring till Skatteverket). Tycker man att Skatteverket klarar sig på den informationen en gång och bara vill fylla i en eftersändning (som inte är ”tillfällig” över semestern), så får man ringa och tala om det (fick jag veta när jag ringde för att undra var man ”bara” beställer eftersändning). Via telefon går bra, men blankett för att godkänna och sen skicka tillbaka måste ändå skickas ut. Fast då kan vi bortse från blanketten som ska skickas vidare till Skatteverket i alla fall. Miljötänk…not so much.

I alla fall, känns skönt att ha betat av kvitton och fakturor nu när det kan dröja lite innan nästa uppdrag bakom kameran.


Lämna en kommentar

Vi fick i alla fall ut kartongerna!

image
”Titta ull Timnah!” utbrister Noel bakom kartonger och framdragna möbler.

”Neeej, det är inte ull, det är damm!” svarar storasyster lite myndigt.

Kartongjakten är i full gång och barnen är helt till sig över det här med ”att flytta”. Själv hamnar jag, efter dagens ”vabbredigering” i soffan och blir tvungen att bejaka magens sammandragningssignaler. Varannan gång jag reser mig och är uppe och går kanske betyder ”sitt still”, eller?

Njuter ändå i fulla drag av kaoset och speedade barn som börjar packa leksaker för fulla muggar.

”Vi tar fram alla kartonger vi har så vi sen kan se vilka som passar bäst till vad”

Jo, men det var ju smart när varken maken eller jag orkar göra mer än så den här dagen… Nåja, det kommer en kväll imorgon också. Att undertecknad inte är så ”fit for röjning” verkar ju inte hindra barnen, så det är väl bara att sätta de i arbete under morgondagens återhämtningsvabb. Lite ull har, vad jag vet, ingen dött av!