När jag blir stor…

mitt liv. helt enkelt.


1 kommentar

Rapport från sidlinjen

B87B3089Idag var det dags igen. Efterlängtad fotbollsträning. I nya fotbollsskor och fotbollskläder. Och lyckan var lika stor den här gången. B87B3144Hejaklacken var på plats och Livia övade på att bli materialförvaltare. B87B3109B87B3090 B87B3119B87B3110 B87B3155B87B3093Mamman försökte öva manuella inställningar på kameran men insåg att det krävs nog några träningar för att få till riktiga actionbilder i skärpa…B87B3164Leon höll i gång en liten stund och föredrog sen lugn och ro med napp och snutte.B87B3175Noel däremot, han var först på bollen under hela matchen (träningen avslutas alltid med match). Motståndarlaget hade dock inte så stora framgångar. Då lät de Noel byta lag och allt vände. Ja, ja, alla föräldrars barn är de bästa och i den här åldern är det enda viktiga att man har roligt, men han har ju roligt! Och vi tyckte just det var extra roligt!B87B3170Vår lille store stjärna. Som nu får vänta några veckor över sommaren innan nästa träningstillfälle (uppehåll). Jag har dock en känsla av att det kommer spelas en hel del i sommar i alla fall!B87B3183

Annonser


2 kommentarer

Fotbollsyra

20140610_173837Idag var det dags för Noels första fotbollsträning. Ett litet test över sommaren och början av hösten för att se om han gillar det. Som han har längtat. Bästa kompisen skulle också dit. Ju närmare vi kommer desto tydligare blir dock pirret från magen genom den lille handen jag får hålla i. Samling, upprop och uppvärmning görs av en väldigt sammanbiten liten kille. Men efter ett litet bakslag kommer han dock tillbaka med bravur och när det är dags för match så ser man knappt bollen för all glädje som utstrålas från honom. 20140610_175622”Det här var jätteroligt!!”

Blygheten över att inte känna någon (bästa kompisen vågade inte vara med den här gången) var som bortblåst och det var en riktigt liten dribblande målgörare vi fick heja på från sidan om. 20140610_175624Fick nästan bita mig i läppen för att inte genast bli för gåpåig i hejaropen. Fantastiskt roligt att se alla små femåringar springa efter bollen, ut ur sin egen plan och in över en annan grupps plan. Eller förbi konerna som markerar målet och lika långt iväg för att göra mål i det riktiga stora fotbollsmålet. De kan och vill så mycket och har så mycket att lära. Fantastiskt!

Och nu verkar det inte bättre än att jag får kalla mig fotbollsmorsa ett tag framöver (tills intresset byter fokus). Vi frågade Noel om vi inte skulle ta och hoppa över nästa gång istället. Strunta i fotbollsträningen.

”NÄE! Nästa gång kommer det bli ÄNNU roligare!!”

Förste hejarklack

Förste hejarklack