När jag blir stor…

mitt liv. helt enkelt.


Lämna en kommentar

Catching

Man skulle kanske tycka att fyra barn kammar hem rätt många vuxenpoäng, men jag måste nog säga att vara klassförälder ger ännu fler. För att inte tala om att vara på ”klassföräldramöte” för att komma på roliga aktiviteter vi kan göra med våra stora barn under läsåret framöver.

En erfarenhet jag numera kan lägga till i ryggsäcken efter gårdagskvällens break utanför hemmets väggar. Inte för att jag kände mig särskilt vuxen i och för sig. Var nog den yngsta i föräldraskaran och plötsligt kände jag mig väldigt oerfaren när de flesta var erfarna med ännu äldre barn än sexåringar. De vet ju redan vad som funkar och inte funkar i ”stora” skolan. Själv fascineras jag varje dag över hur vår sexåring blir allt mer tonårslik för varje dag som går bara genom att gå i förskoleklass…

Det var lite skönt dock att inse att alla (i den gruppen i alla fall) hade samma inställning till föräldraansvar och lärarrespekt som vi. Att man allt för ofta häpnar över hur elever beter sig ”nu för tiden” och hur lite respekt många har för sina lärare. Något som borde vara oacceptabelt. Med tanke på olika artiklar och krönikor som cirkulerat på sistone, så känns det tryggt att det faktiskt (i vår klass nu då) i alla fall är normalt att stå bakom lärarna och inse det egna föräldraansvaret när det kommer till uppfostran. Det blir nog en bra klass det här!

Lite konstigt bara att sitta och planera insamling för fyra år framöver när vi i ärlighetens namn inte vet om vi kommer bo kvar här om två år. Ännu mindre om Timnah kommer kunna ta del av ”den stora avslutningen” efter klass tre… Kluven känsla.

Men det kommer bli lite roliga utflykter innan dess så det blir nog bra!

Annonser