När jag blir stor…

mitt liv. helt enkelt.

Uppstressad, bortkopplad, avkopplad, koppla av.

Lämna en kommentar

image

Vilken process det är att få semester. Då menar jag inte det faktum att man kommit så långt att det får stå i kalendern utan att komma till den punkt då man helt kan slappna av i kropp och själ och låta nuet vara det enda som förgyller och bygger upp med ny kraft och styrka för framtiden.

Hittills har jag haft en dryg veckas kalendersemester, men själsligt har den nog precis börjat.

Först nu har lugna stunder kunnat få vara just lugna stunder utan att oro för jobbet tagit vid. Det har gått bra när jag fortsatt vara uppe i varv, praktiskt, planerande, fixande med barn och bland vänner. Men så fort en påtår kunnat intas i sittande läge, när bilresan varit lugn eller kvällens tysta tagit över dagens ivriga så har hjärnan fortsatt på helvarv och slottsångesten tagit vid. Oron för vad man missat, allt som nu är lagt över på ersättare, glömt inför hösten osv. Problem har uppstått, hållit telefonen varm mellan varven och triggat varvshastigheten i hjärnan, och sen lugnats när det löst sig. Men inte förrän veckan i skogen, en vecka i Rossen, är till ända har jag nog lyckats intala min hjärna att styra om från oro till ”det löser sig” och det är inte hela världen om jag inte har all kontroll hela vägen.

Så nu rullar vi vidare mot nästa semesterort med en lite mer närvarande undertecknad. Och även om vi går mot en helg där mycket kan hända på jobbet så tänker jag inte oroa mig för det nu. Saker kommer med all säkerhet att hända, men det löser sig. För jag har semester!

image

Annonser

Kommentera gärna

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s