När jag blir stor…

mitt liv. helt enkelt.

Ropa inte hej förrän du har gått och lagt dig…

Lämna en kommentar

Uttalades igår mellan två vuxna precis innan läggdags:

”Alltså man måste ju ändå säga att även om de kan ta lite tid på sig att somna ibland så sover de faktiskt väldigt bra hela nätterna” (syftade på senaste veckornas ca 19.30 – 06.30- nätter utan avbrott)

Hände ca 30 minuter senare:

Livia vaknar, jätteledsen (kramp?), får till slut komma och ligga mellan oss, ska allra helst ligga mig (sjukhus flash back). När hon äntligen somnar (bredvid mig), vaknar Leon, i arla morgontimme, jätteledsen trots välling. Nöjd med sällskap bredvid spjälsängen. Jättelänge. Så när han äntligen somnat om så ringer klockan och det är meningen att man ska orka gå upp!

Lyckade nattrutiner avnjutes härmed endast vid frukostbordet.

Annonser

Kommentera gärna

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s