När jag blir stor…

mitt liv. helt enkelt.

Me, Myself and I på Sparadiset

2 kommentarer

20131103_160110Igår gick en av mina födelsdagspresenter i uppfyllelse. Två timmars egentid på Sparadiset. Fotpaket, helkroppsmassage och avslutande bubbel med frukt och juice. Man kan väl säga att det var himlen för en fyrbarnsmamma utan pengar!20131103_170514Eftersom Livia bestämt sig för att inte ta flaska (vi har dock inte gett upp hoppet än!) så måste maten vara hyffsat nära, och det var bara att packa in hela lilla familjen i bilen. Vi stannade hemma så länge det gick så att hon kunde äta precis innan avfärd, vilket såklart gav en viss stressfaktor till det hela (varför varva ner innan liksom?!). Kom dock fram precis i tid och familjen fortsatte snällt till närmsta köpcentrum för att vänta ut tiden. 20131103_170329Kom in som i en annan värld och kände mig lika mycket som en alien. Byter jag om till bikini på en gång? Gemensamt omklädningsrum? Är det bara jag som ska bada? Vad innebär helkroppsmassage, egentligen?!

”Har du fått massage förut?”
”Öh… ja, en gång, kanske två, tror jag. Men bara rygg och axlar.” 20131103_170344Tack och lov tog hon hand om mig bra och visade vägen till Afrika. Eget litet rum, lugn musik, goda dofter, ”smycken där, klä av dig allt utom trosor så kommer jag in när du ligger under täcket”.20131103_155739”Du är väldigt stel i ryggen och skulderbladen. Och axlarna.”

Nähe?! Kunde jag väl aldrig tro… Fick i och för sig anstränga mig för att inte ligga och spänna mig när hon hittade de små juvliga muskelknutarna och tryckte till. Med tanke på hur kittlig jag är på benen så var jag lite orolig. Hon var rätt liten och hade flugit rätt högt om jag reflexmässigt sparkat till… Men vi klarade oss utan en sådan fadäs. Tur för henne att hon började med ryggen så jag hann lära mig att slappna av lite i alla fall.

”Du är väldigt stel i låren också. Kanske vore bra att stretcha lite.” Stretcha? Det tar ju tid!…

Måste erkänna att jag kände mig lite stark där jag låg. Att ha någon som helt fokuserar på muskler som är stela, och faktiskt hittar muskler! gjorde lite gott för själen.20131103_15522050 minuter gick väldigt fort, och när hon gått igenom rygg, axlar, ben, armar, händer och var tillbaka på hals och nacke och jag insåg att det nog var slut kunde jag bara tänka ”Nej, nej inte än! Ryggen är fortfarande stel, ett varv till!”.

Det var dock inte helt slut, och groggy men med axlarna lite längre ner, fick jag glida i en badrock och badtofflor och gå in i en egen liten spaavdelning. För bara mig! 20131103_160018”Här väljer du om du vill ha bubblor i poolen, det finns schampo och balsam, självklart får du ta frukten och juicen till poolen om du vill äta det där.” 20131103_160240”Så får du vara här inne en timme.”

En timme?! Menar du att jag inte behöver slänga mig in i duschen, turboduscha och förhoppningsvis komma ihåg att skölja ur balsamet?!

Kom på mig själv med att hetsäta frukten av bara farten. Så kom jag på att det inte fanns någon där som kunde tappa nappen eller behövde min hjälp att torka bajs. Och när rastlösheten lagt sig (fatta vad mycket man kan hinna på en timme och här ska jag bara ta det lugnt! Och bubbla bubbelpool! Uuunderbaaart!) så gick tiden väldigt fort. Jag erkänner, jag tänkte lite på Livia och att hon kanske skulle hinna bli hungrig innan jag var färdig. Men sen kom jag på att ”hon överlever!” och tog en ananasbit till.

Och japp, hon var arg som ett bi för att maten inte var där när det var dags, men blev nöjd på två röda när jag kom dit. Och det var en mycket uppmjukad och avslappnad kvinna (ja faktiskt, den här bilden, eller känslan, man kan ha om sig själv ibland när man är mitt upp i en föräldraledighet när man glömmer att man är något annat än en ”mat och service”-maskin aka. mamma, hade faktiskt förminskats. Men samtidigt förstorat värdet och tacksamheten i att vara det på något konstigt sätt! ) som var sjukt redo att bära babysitters och bilbarnstolar över berg och djupa dalar i många veckor framöver. 20131103_162001

Annonser

2 tankar om “Me, Myself and I på Sparadiset

  1. Det här var du värd!!! Så glad för din skull! 🙂 Hoppas du kan leva på det länge!
    Kram,
    Mamma

Kommentera gärna

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s